OM MEJ

Jag gör dokumentär kortfilm och långfilm som jag både producerar själv och med andra. Jag skildrar ofta människor och historier som jag anser saknas i samhället.

Sedan 2002 har jag frilansat med dokumentärfilm, interaktiv radio, text och hybrider mellan dans, konst, teater och film. Teman jag berör är kärlek och på senare tid film med ett samhällspatos. Att skildra det normbrytande och utmana stereotyper har också funnits som ett tema. Några av mina filmer följer skeenden som utspelar sig under längre tid, till exempel långfilmsdokumentären Gretas guide till galaxen som är filmad av och från under 14 år. Även det projekt som jag jobbar med nu om min morfar är filmat under 5 års tid. På senare år har jag också i snabba processer regisserat ett antal korta dokumentärer som utgår från mej själv med en personlig speaker och stillbilder.

Ibland tar jag frilansjobb där jag gör dokumentationer eller trailrar för teater/dans/performence-föreställningar.

Jag arbetar deltid som filmlärare för ungdomar. Jag jobbar både med regelbunden undervisning och med workshops. Jag gillar att jobba som filmlärare i områden där inte så många känner till kulturskolan.

Jag jobbar både kollektivt och själv. Ibland samregisserar jag. Jag filmar, klipper, tar ljud och producerar själv. Ibland jobbar jag med finansiering och ibland inte. 

FILMER

20018, PUSSYHATS OCH VÅRT DÅLIGA SAMVETE, 11 MIN

Hur kommer det sig att tusentals kvinnor stickade rosa pussyhats och klev ut på gatorna och sjöng I can’t keep quiet  för drygt ett år sedan ? Vad ville de säga och vad fick de sagt? I Göteborg samlades människor som stickade, fikade, pratade politik och sjöng. Den 8 mars fylldes Götaplatsen av ett hav av rosa pussyhats. Nu kommer revolutionen – men vi hann inte med den… Med avstamp i manifestationerna reflekterar regissörerna Annika Ivarsson och Astrid Askberger över den politiska kampens lockelse, svårighet och nödvändighet.

***

2018, JAG VAR OCKSÅ MED, 7 MIN

En banderoll har rullats ut på en lantlig tågstation i en helt annan tidsålder. ”Respektera vårt nej” står det på den. Under en diabilds-kväll hos mina föräldrar slås jag av hur främmande deras gravallvarliga kamp verkar idag. Jag slås också av hur lite jag själv gör. En film om konkreta politiska handlingar.

Astrid Askberger contemplates various kinds of activism now and when she was a child and followed her mother to demonstrations. Beautiful images give life to political questions while Astrid questions her own commitment to activism. A film about concrete political actions.

2017, LIVET KOLLEKTIVET 3 MIN

Allt började när Astrid skulle flytta till Göteborg. Ett förstahandskontrakt i ett hyreshusområde blir navet under 13 års liv. Många människor har bott och sovit här. Kärlek har uppstått och livet har förändrats. Enkelt, privat och allmänmänskligt!

It all started when Astrid was moving to Gothenburg. A first-hand lease in an apartment district turns into a hub for 13 years of life. Many people have lived and slept here. Love has bloomed and life has been changed. Simple, private and universal!

20016, GRETAS GUIDE TILL GALAXEN

Vi följer Greta, en frihetsälskande kvinna som utmanar sig själv att prova nya vägar. Att våga stanna, våga bryta upp. Filmen utforskar frihetsbegreppet och berättar om konsekvenserna av att bryta sig fri. Greta navigerar i livet och relationerna. Till sitt livs kärlek Matt och andra kärlekar och till sin familj. Det handlar också om Gretas konstnärskap som performanceartist, hennes sätt att hantera verkligheten och hur hon skapar sina egna världar och identiteter genom konsten. Kärlek, smärta, skratt och alla de komplexa sidor som livet kan rymma.

Se hela filmen här.

The film is following Greta, a freedom-loving woman who challenges herself to try new ways of living. Daring to stay and daring to leave. The film explores the concept of freedom and tells us about the consequences of breaking free. Greta navigates in her life and in her relationships, with the love of her life, romantic encounters and with and her family. Love, pain, laughter and all the complex sides that life can hold.

2013, VI ÅTERVÄNDE ALDRIG, 28 MIN

Vi återvände aldrig handlar om ett teaterprojekt baserat på berättelser från människor som har flytt. Migrationsverket möts av dessa historier dagligen. För dem tar det ”fem minuter” att fatta ett beslut.

Kan en pjäs göra skillnad? Kan den påverka även priviligierade människor, som aldrig upplevt förtryck? Kan den skapa medkänsla? Vara helande för dem som delar med sig av sin historia? Vi möter fyra unga tjejer på scenen och fyra personer som berättar om att lämna sina hemländer.

”We Never Returned” is about a theatre project based on stories from four refugees. Stories that the people in the Migration Board hear everyday. For them it takes ”like five minutes” to make a decision about a persons future.

Can a theater play make a difference for the spectator? People who are privileged and safe, who never needed to flee and leave their homes? Can a play raise empathy and compassion? Can art be a healing force, for those whose stories are told?

2008, KONTRAKTET , 23 min.

För fem år sedan upprättade Edda och Mattias ett muntligt kontrakt. För att uppnå evig kärlek bestämde de sej för att leva tillsammans under en begränsad period och sedan, medan kärleken ännu är på topp, gå skilda vägar. Hur tänker de inför uppbrottet nu i sommar? Blev deras kärleksexpriment vad de hoppats på? Filmen gjordes våren 2008 på Dramatiska institutets kurs Dokumentärfilmsprojekt/regi.

2008, THE CONTRACT , 23 min.

When Edda and Mattias married five years ago they made a pact. To make the idea of ”eternal love” come true,they decided to stay married for five years – and then, when still madly in love, separate. According to the contract, this will be their last year together. What are they thinking about their coming breakup? Did their love experiment work out? The film was made in spring 2008 at Dramatiska institutet (Stockholm film university).

2004, KÄRLEK ÄR BÄST PÅ BIO, 28 min.

Hur ska sann kärlek kunna uppstå när alla dörrar är öppna? Vi kan alltid träffa någon som är snyggare, rikare, konstnärligare, mer begåvad eller längre. Vårt relationstänkande har förändrats sen mormor mötte morfar. Vi ger oss ut på en bilfärd för att undersöka saken.

”Kärlek är bäst på bio” producerades av Filmkreatörerna och gjordes med stöd från Svenska Filminstitutet, Film i sthm och SVT, våren 2004. Hösten 2004 visades den på SVT.

2004, LOVE IS BEST AT THE MOVIES, 28 min.

How can true love arise when all doors are open?
We could always meet someone more beautiful, richer, more creative, brighter or taller. Our way of thinking about relationships has definitely changed since grandma met grandpa. We are going for a car ride to check it out.

”Love is best at the movies” was produced by Filmkreatörerna and made with support from The Swedish Film Institute (SFI), Film in Stockholm and The Swedish State Television (SVT) Spring 2004. Autumn 2004 was it telecast at SVT.

2001, SÅ FUNKAR DET!, 15 min.

”Så funkar det var namnet på en bok som jag läste som barn. Den hade en steg-för-steg-beskrivning på hur olika tekniska apparater fungerer, med bilder, och jag tycker att det borde finnas en liknande bok när man blir äldre som förklarar parrelationer.”

Vi möter tre killar som talar om kärlek.

”Så funkar det!” gjordes på uppdrag av Kvinnojouren Emelie 2001. Den såldes och visades på högstadier i Västra Götalandsregionen samt vann dokumentärfilmspriset sthlm.doc, hösten 2002. Samma år sändes filmen på SVT och YLE (finsk TV).

2001, HOW THINGS WORK!, 15 min.

”How things work was the name of a book that I read as a child. It had a step-by-step-description of how technical devices work, with pictures, and I think that there should be a similar book when you get older, explaining how love works.”

We are meeting three guys who speak about love.

”How things work!” was commissioned by The Women’s Shelter Emelie, Summer 2001. It was sold and shown at high schools in Västra Götalandsregionen and winner of the documentary award sthlm.doc, Autumn 2002. The same year was it telecast at The Swedish State Television SVT and Finnish State Television YLE.

CV

CV Astrid Askberger

+46702469759,  astrid.askberger@gmail.com

Född: 1979

Om mej

Jag är dokumentärfilmare och undersöker ofta teman kring kärlek och livsval. Nu har jag påbörjat ett dokumentärt porträtt med politiskt tema.

Filmregi

2018 Pussyhats och vårt dåliga samvete 12 min (regi)

Om pussyhatrörelsen och den politiska kampens lockelse, svårighet och nödvändighet. (pass: pilot)

2018 Jag var också med. 7 min ((regi, produktion, klipp)

En film om konkreta politiska handlingar. Premiär på GIFF jan 2018. (pass: jag)

2017 Livet. Kollektivet, 3min (regi, produktion, klipp)

En stillbildsfilm om livet i ett kollektiv under 13 år. Premiär på GIFF jan 2017.

2016 Gretas guide till galaxen, 72 min (regi, foto, klipp)

En dokumentär uppväxtskildring för vuxna med stöd från SFI, Göteborgs Stad och 

Film i väst. Världspremiär på GIFF och biopremiär och distribution hos Folkets bio 2016.

2013 Vi återvände aldrig, 28 min (produktion, regi, klipp)

Dokumentär. Fyra unga tjejer sätter upp en pjäs baserad på flyktingars historier. 

Samregi Annika Ivarsson. Visning på BUFF och distribution hos Film Centrum 2015.

2008 Kontraktet, 23 min (regi)

Dokumentär om ett femårigt kärlekskontrakt, gjord på DI’s dokumentära projektkurs.

2004 Kärlek är bäst på bio, 28 min (regi)

Dokumentär om vår generations tvivel på den eviga kärleken, gjord med stöd från SFI och SVT.

Samregi Johanna Högman. Producerad av Filmkreatörerna.

2001 Så funkar det!, 15 min (produktion, regi, foto och klipp)

Dokumentär. Tre killars syn på kärlek, med stöd från Kvinnojouren Emelie.

Samregi Johanna Högman. Vann dokumentärfilmspriset sthlm.doc och sändes på SVT och YLE.

Beställningsfilm

2008 Bokstavsvuxna, 15 min (produktion, regi och klipp)

Dokumentär om vuxna med ADHD, på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet.

2006 Skrot och brons, 10 min (produktion, regi, foto och klipp) Dokumentär om en konstkurs

för dövblinda, på uppdrag av Föreningen Sveriges Dövblinda.

2003 Kaos med möjligheter, 13 min (produktion, regi, foto och klipp) Dokumentär

om två personer med psykiska funktionshinder, på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet.

Filmfoto

2015 Muskler magi och magkänsla, Mens.

2014 Sparvel, Planetafestivalen, Exluderad, Fonko.

2013-2010 Pigan, A part, Kurvatur, Rörligt, Acrobatic sculptures, Numen humen,

Dance’n Bass, Luftburen, Obscuro, Tvetydigt stycke.

Radio, text och webb i urval

2010 Skräp och skatter, interaktiv lanseringssite för Sjöfartsmuseet i Göteborg.

2009 How to Doris, booklet om kvinnor i filmbranschen, på uppdrag av Dorisfilm.

2008 Det som vuxit här, redaktör för en tidning om Krokstrandsfestivalen.

2006 Sockerkakeland, interaktiv radio om åldrande, för Sveriges radio SRC.

2005 Röster från andra sidan, interaktiv radio om telefonsvarare, för Sveriges radio SRC.

2003 Skärp dej Sthlm!, radioprogram om känslokyla i Sthlm, för P3 Experiment, P3.

2002 De dumpades afton, radioprogram om hjärtesorg, för Frispel, P3.

Utbildning

2016-2017 Akademin Valand, Filmiska processer MA1.

2014 EURODOC, workshop i Göteborg.

2011 Filmhögskolan, Idélab 2.

2009-2010 EDN, Twelve for the future.

2008 Dramatiska institutet, Dokumentärfilmsprojekt/regi.

2008 Filmhögskolan, Dokumentärfilmsprocesser.

2006-2007 Praktik på filmfestivalen Films de femmes i Paris.

2000-2002 Nordens folkhögskola Biskop-Arnö, Dokumentärfilmsutbildning.

1999-2000 Kalix folkhögskola, Grundläggande video- och TV-linje.

Stipendier

2014 Nominerad till WIFTs Annapris.

2012 Längmanska Kulturfonden.

2010-2009 Göteborgs kulturstipendium, Kulturkontakt nord, Längmanska Kulturfonden, Konstnärsnämndens resestipendium (2009 och 2010).

Undervisning inom film

Jobbar halvtid som filmlärare på Hisingens Kulturskola. Föreläsningar och gästundervisning på bl.a. Österlens konstskola (2012), Konsthögskolan Valand (2010), Holas och Angereds folkhögskola (2006, 2005), Botkyrkas mediagymnasium (2003), Drömfabriken, Filmcafé på Lava i sthlm, Filmfestivalen Frame, Umeås feministfilmfestival FemiFilm (2002).

 

NYHETER

KOM på examination

Den 22 maj 14.30-15.30 examineras jag från mitt andra år på Valands Filmmaster. Kom och var med om ni vill! Här är ett litet klipp som jag gjorde till förra årets examination:

99 år och 192 dagar

Filmen 

Jag vill i en politisk essäfilm undersöka dagens klassamhälle. Genom att ställa nutid mot dåtid vill jag se på visioner för framtiden. 

1916 föddes min morfar i en fattig familj i Gävle. I 20-årsåldern cyklade han med arbetarbladet vikt i sina trasiga skor, några korrespondenskurser i väskan och ett kålhuvud på pakethållaren till Stockholm och påbörjade sin klassresa.

Hur såg den politik ut som möjliggjorde morfars klassresa och hur ser politiken ut idag i förhållande till de fattiga och klassamhället? Min uppfattning är att de mer högljudda politiska diskussionerna har börjat kretsa kring människors etnicitet istället för kring fattigdom och klassklyftor. Min tanke är att genom det historiska perspektivet i min film undersöka hur denna förskjutning varit möjlig och hur den tar sig i uttryck. Genom att jag faktiskt inte förstår dessa mekanismer, men samtidigt har en stark önskan om ”något annat” i mitt undersökande hoppas jag att publiken kommer att engageras i frågan tillsammans med mig.

Till min hjälp har jag min morfar. Jag har under en period av fem år filmat honom och pratat om dessa saker. I våra samtal delar han med sig av sin syn på hur hans socialdemokratiska Sverige har utvecklats under hans tid. Jag själv finns med som en medspelare och tar frågorna vidare där han slutar.

Form (Längd 15 min)

I en väv av olika material utforskar jag klassklyftor och synen på dessa. Morfars super-8-arkiv från 50-talet och framåt kontrasterar nutiden. Dokumentära nutidsbilder kommer in som en tankeöppnare, små situationer som berättar något större. Den där sovsäcken och påsarna på en parkbänk som alla bara går förbi med sina julgranar och shoppingkassar. Den prydliga fattigpensionären som gräver i en soptunna efter en pantburk. På en pir på Eriksberg står ett 20-tal personer med plakat. Två pirar bort tar EU-toppmötet lunch. De verkar varken se eller höra den politiska aktionen som riktar sig mot dem. På reklampelare runt om i staden syns olika valbudskap.

I filmen kommer skådespelerskan Lo Kauppi och freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson fungera som bollplank till mina funderingar. Min voice over binder sannan de olika typerna av material och de bildar en helhet som inte skriver på näsan utan söker sig framåt.

Vision

I filmen vill jag ju använda morfars historia för att påminna om ett annat slags politiskt samtal. Inte för att säga att det var bättre på 30-50-talet utan för att lyfta den politiska visionen som fanns då om hur människor kunde och skulle ta sej ur fattigdomen. Under våren har det spridits ett antal val-filmer som dystopiskt målar samhället med mörka, populistiska penseldrag. Att drömma om en solidarisk framtid känns så avlägset så att jag knappt vet vad jag ska önska mig. Men jag tänker att om det fanns en progressiv framtidsvision då så kan vi väl unna oss att ha progressiva  framtidsvisioner nu, men på ett nytt sätt. Kanske att vi organiserar oss och hjälper varann, jobbar mindre, skapar distans till globaliseringens makroekonomiska balans och hittar nya vägar. För att citera en slogan, för en vänstertidning (som jag blir lite tårögd av): ”För er som inte önskar er ett nytt kök utan en ny värld!” Jag vill att filmen ska leda till diskussion om politiska visioner  och mitt mål är att den ska färdigställas och visas inför valet i höst.

Målgrupp och visningar

Vår film kommer att beröra människor med arbetarbakgrund och dem som befinner sig långt ned i klassamhället, en grupp som inte syns så ofta på tv och bio. Målgruppen är människor som har svårt att hitta politiska visioner, som känner sig uppgivna och kanske rädda inför samhällets utveckling.

Filmen kommer att premiärvisas på Bio Roy och dit kommer olika personer bjudas in till att prata om visioner. Vi kommer att bjuda in Laila Vianden, Cecilia Verdinelli (skribenter på ETC), Hans Abrahamsson (freds- och utvecklingsforskare), Lo Kauppi (skådespelare), Daniel Suhonen (internkritiker till Socialdemokraterna) och representanter från olika politiska partier.

Vi kommer sedan att göra platsspecifika visningar för nå ut till en bred grupp av människor. Planen är att uppsöka arbetsplatser och skapa arrangemang och visningar på Folkets hus och Parker och tillsammans med studieförbundet ABF. Filmvisningar kommer främst att arrangeras under augusti inför valet, men också under september för att fortsätta diskussionen.

Planen är att filmen ska visas på SVT och filmfestivaler.